Konststycket att plocka fram sin kreativitet

Det är lätt att tro att kreativitet är något som vissa människor föds med, som en medfödd talang. Kan det vara så att kreativitet inte är något mystiskt, inte något som kräver en särskild utbildning eller en ateljé med perfekt ljus. Utan snarare är en förmåga vi alla bär på, ett inre landskap av möjligheter, känslor och idéer som väntar på att bli lyssnade till.

Men hur plockar man egentligen fram sin kreativitet i en värld som rusar? Hur hittar man tillbaka till det där inre rummet där tankar får flöda fritt och där det viktiga i livet kan börja göra sig påmint? Ibland är det första steget inte att skapa, utan att lyssna. Vi lever i ett samhälle där det inre samtalet lätt drunknar i bruset av måsten. Kreativitet behöver utrymme. Ett utrymme där vi får känna in, snarare än prestera.

Vad känns viktigt för dig just nu? Inte vad du borde känna, inte vad andra förväntar sig, utan det som faktiskt rör sig i ditt hjärta när du tillåter dig själv att vara helt ärlig. Det är där fröet till kreativitet gror. Att plocka fram sin kreativitet kan vara så enkelt som att börja skriva några rader i ett anteckningsblock utan mål. Det kan vara att sjunga i duschen, att laga mat på känsla. För mig bor kreativiteten i det spontana, att släppa det jag har för mig och bara vara i kreativitetens tidlösa rum.

När vi tillåter oss att stanna upp och känna, att skapa utan krav, då börjar ofta något annat hända. Det som verkligen betyder något i livet börjar träda fram tydligare. Vi kanske inser att vi längtar efter mer lugn, mer närhet, eller mer frihet. För mig handlar kreativitet i grunden om kontakt. Kontakt med oss själva, och ibland om vi väljer att dela det vi skapat även kontakt med andra.

Så nästa gång du känner att livet går för fort – stanna upp en stund. Skriv, måla, sjung, promenera utan mål. Känn efter vad som är viktigt.

Och det är där, mitt i det stilla, som kreativiteten vaknar till liv.